Caracoles
Caracoles, som palo flamenco, har sitt ursprung i de dansbara cantiñas, närmare bestämt i en cantiña som hette ”La caracolera”. Dess utveckling ägde rum i slutet av 1800‑talet i Madrid. De olika sångarna lade till tercios – texter eller melodiska verser – till caracoles, eller smälte ihop dem med andra cantiñas.
José de Sanlúcar anses vara den förste som förädlade denna sång, innan Antonio Chacón bevarade och spred den. Senare var det andra sångare, som El Niño de Almadén, som såg till att denna palo överlevde. Numera används denna sångform mycket sällan.